Jag fascineras också av åttiotalets egna fascination av synthen. Miami Vice introlåt, "Crocketts" är ett fantastiskt bra exempel. Distade elgittarer blandas med en matta av synthljud, och de används på ett helt annat sätt än nu. Man riktigt hör att det är "nya" ljud. Virveltrumman har hamnat i fokus och ligger parallellt med alla synthljuden och till det en enkel melodi som lätt fastnar. Det är en riktigt bra låt, och när jag lyssnar på den är det nästan så att jag själv glider omkring i pastellfärger på en palmstrand i Miami, i mitten av det åttiotal då jag själv hade pastellfärgad body.
Jan Hammer - Crocketts (Miami Vice Theme)


1 comment:
Pastellfärg is the shit.
Post a Comment